Happy Valentino.

Kommer inte ihåg antal gånger jag firade alla hjärtans dag i ensamhet. När röda hjärtan börjar skyltas med brukar jag känna liksom oh nej inte igen. Jag hade i många år ingen att fira med och många andra år någon som ändå firade jag inte med.

Livet har vänt upp. Mina rader är till alla som gnagades av oftivilligt ensamhet och förtvivlan igår. Jag började dagen med att skicka en länk och kopplade ihop två av mina vänner. Intercontinental förhållande. Jag hade förberett båda parters i förväg. Alla borde hjälpas åt och göra så.

Sedan gjorde jag mig och familjen fin. Älsklingen och jag tog med barnen till Pinchos restaurang i stan.

Barnens lycka var på topp. Jag var tacksam för all kärlek jag blev omgiven av. Vid 46 man ha säkert lärt sig att inte ta livet för givet.

Att träffa någon i Sverige är extremt svårt. Män är blyga och försiktiga. Detta behöver ändras men vi tjejer kan alltid välja att ta första steget.

Man ska vara säker på vem man letar efter. Det kräver självkännedom och ett avancerat hjärn funktion för att skanna ut rätt individ.

Ta inte det hela på stort allvar. Det är kul att vara singel jämfört med att vara i en skadlig relation.

Var redo för anpassningar. Kräv grund villkor och förvänta dig ingenting utöver det.

Ha kul i jakten efter kärleken då framstår du mindre angelägen att träffa den andra när denne korsar din väg.

Utveckla din självkännedom. Du löper större risk att hamna med den rätta snabbare då.

Nån gång I framtiden ska jag berätta hur oddsen förde kärleken genom min dörr. Det var något magisk.

Lämna ett svar

Till startsidan